Lagar och andra författningar på hälso- och sjukvårdens område är i nästan ständig förändring, vilket kräver bevakning och revidering av rutinerna i vården. Här återges i korthet några av senare års viktigaste lagändringar.


Patientsäkerhetslagen (2010:659)
I den nya patientsäkerhetslagen ställs ökade krav på alla vårdgivare, stora som små, och således även när vård ges i enskilda firmor. De ska vid straffansvar anmäla sin verksamhet till Socialstyrelsen samt bedriva ett systematiskt och förebyggande patientsäkerhetsarbete. Händelser i verksamheten som medfört eller kunnat medföra en vårdskada måste utredas. Det åligger varje vårdgivare att anmäla allvarligare vårdskador till Socialstyrelsen. Vårdgivarna är skyldiga att informera patienter och närstående om vad som inträffat. Rutiner för klagomålshanteringen krävs. Det är därför nödvändigt med ett ledningssystem, som redovisar hur planeringen, ledningen, kontrollen, utvärderingen och uppföljningen av verksamheten har ordnats. Varje år måste en patientsäkerhetsberättelse upprättas, där föregående års patientsäkerhetsarbete beskrivs.

Trots det ökade ansvaret för vårdgivarna, finns kraven på personalen i vården ändå i stora delar kvar. Vårdgivarna är skyldiga t.ex. att till Socialstyrelsen rapportera den legitimerade yrkesutövare som bedöms utgöra en fara för patientsäkerheten. Sedan är det i första hand Socialstyrelsens uppgift att ta ställning till vilka åtgärder som behöver vidtas. Socialstyrelsen ska också ta emot klagomål på vården och dess personal samt utreda klagomålen. Om det finns brister i vården, får Socialstyrelsen i beslut rikta kritik mot såväl vårdgivare som personal samt, om nödvändigt, vidta åtgärder för att skyldigheter ska fullgöras. I vissa fall ska Socialstyrelsen göra anmälan till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd eller till åtal.


Skollagen (2010:800)
Den nya skollagen innehåller många nyheter. I alla skolformer ska det finnas tillgång till elevhälsa med skolläkare, skolsköterska, psykolog, kurator och personal för specialpedagogiska insatser. Skolhuvudmännen kan organisera elevhälsan på olika sätt, men valet av organisation påverkar ledningssystemet för verksamheten. Även i elevhälsan ska en verksamhetschef utses. Den del av elevhälsan som motsvarar den tidigare skolhälsovården ska enligt förarbetena till lagen anses utgöra en självständig verksamhetsgren i förhållande till den övriga elevhälsan och den särskilt elevstödjande verksamheten i övrigt. Detta får betydelse för bl.a. tystnadsplikt och sekretess.


Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)
Under senare år har omfattande ändringar gjorts i hälso- och sjukvårdslagen. De berör flertalet vårdgivare och yrkesutövare i vården. Här kan nämnas nya bestämmelser om fast vårdkontakt, samordning av rikssjukvården, driftsformerna för sjukhus, etableringsrätten och vårdval i primärvården. De nya bestämmelserna om hälso- och sjukvård åt asylsökande finns i en särskild lag, men en hänvisning om detta finns i hälso- och sjukvårdslagen.


Tandvårdslagen (1985:125)
I många avseenden anses tandvården vara en del av hälso- och sjukvården, men de grundläggande bestämmelserna finns inte i hälso- och sjukvårdslagen utan i tandvårdslagen. Patientsäkerhetslagens bestämmelser gäller dock även i tandvården. Ändringarna i tandvårdslagen har inte varit lika omfattande som i hälso- och sjukvårdslagen. En viktig nyhet är att en verksamhetschef ska utses även i tandvården.